Elementärt min käre Watson

När Sir Arthur Conan Doyle skrev sin första novell om den kände detektiven, var det som följetong i en av de dåvarande brittiska veckotidningarna.  En studie i rött var den första novellen som publicerades och följdes av åtskilliga fler. De flesta har filmatiserats med varierande framgång.

När ACD skrev och publicerade "Det sista problemet" där Sherlock slåss med sin ärkefiende Moriarty vid Reichenbachfallen och så nesligt faller över räcket ner i fallen trodde han att han äntligen skulle få sluta skriva om vår hjälte.

Men läsarna stormade och till slut skrev ACD fler berättelser om vår hjälte Sherlock Holmes och hans trogne vän doktor John Watson.


När jag var yngre köpte jag på en bokrea en tjock bok med hans samlade fall - alla på engelska - och jag roar mig ibland med att läsa om dem - inte alla - utan en i taget.

När jag läste svenska så gjorde jag en presentation om den store detektiven, hittade för nåt år sen den lista på hans verk jag själv skrev på skrivmaskinen i den bok jag använde som researchmaterial. Internet var inte allmänt utbrett vid den tiden.

När min väninna Micaela var i London och arbetade som au-pair åkte jag och hennes syster till London för att hälsa på henne. Jag minns resan än idag, massa små detaljer som är kul att komma ihåg.

Jag har ett tjusigt foto på mig själv där jag sitter på 221 Baker St och låtsas röka den påstådda pipan.


För att återknyta till inläggets titel så är det en myt att Sherlock nånsin sa detta. I flera av berättelserna säger Sherlock elementärt men aldrig i samma mening som Watson.


Mer info om Sherlock på  http://www.sherlockholmes.se/

Länk till muséets hemsida  http://www.sherlock-holmes.co.uk/



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Blogguppdatering

Eftertänksamt?

Nytt år nya utmaningar