Äntligen semester
Börjar semestern med att läsa Romeo och Julia, jag har ju sett dramat i flera versioner så handlingen var ju ingen nyhet precis. Men ibland måste man ju läsa sånt man gjort tidigare. Jag har ju en hel del böcker i min bokhylla som jag säkert har läst 10-15 gånger bara för att jag tycker att de är bra. Vissa böcker som finns på skrapaffischen har jag aldrig hört talas om så jag vet inte vad det är för sorts böcker i förväg när jag hämtar dem på biblioteket. Den senaste laddningen jag hämtade var nu i veckan och en av böckerna var en barnbok. Mystiskt tänkte jag och tittar på titeln, det är en av de som ska skrapas av. Det tog inte speciellt lång tid att bläddra igenom de max 30 sidorna om ett träd och en pojke. Rätt gullig bok i alla fall. Boken heter Och trädet var lyckligt. Det var med viss bävan jag öppnade "Ett porträtt av konstnären som ung" då jag minns hur seg och jobbig jag tyckte Odysseus var, men den här boken av James Joyce överraskade mig med att vara rikti