438 dagar av Johan Persson och Martin Schibbye

Sommaren 2011 skulle Lundin Oil börja borra efter olja i Ogadenregionen, detta medförde att regimen tvångsförflyttade de boende från sina hemma och gjorde så att de hamnade i stora flyktingläger.

För journalister var var detta ett stort scoop och lockade Martin och Johan till att göra det förbjudna, en resa till Ogadenregionen i Etiopien. Det är början på 438 dagars helvete.

Efter 14 dagars väntan i Nairobi fick äntligen Martin och Johan klartecken från ONLF att den förbjudna färden skulle börja, men efter flera dagars bilfärd och vandring blev de plötsligt fasttagna av den etiopiska polisen som hävdade att de var terrorister. 

Sveriges ambassadör Jens Odlander börjar tillsammans med Martin och Johans familjer att kämpa för deras frigivning.

Efter den rättegång som Martin och Johan genomgick fick de domen att de skulle få stanna 11 år i fängelset. Deras enda chanser var att antingen bestrida domslutet eller ansöka om benådning genom att be om förlåtelse.

Efter många om och men går Etiopiens premiärminister med på att Martin och Johans ska släppas, i september 2012 under landets nyårsfirande skulle det ske.

Helt plötsligt dör premiärminister Meles Zenawi och Martin och Johans benådning ligger i farozonen. Dessbättre förstår den nye premiärministern situationen och låter dem friges.

Den 10 september 2012 lämnar Martin och Johan Etiopien tillsammans med den svenska ambassadören i Etiopien, Jens Odlander, för att åka till Turkiet.

Boken skildrar deras 438 dagar i fångenskap och är verkligen gripande. Jag förfasade mig över de hemska förhållanden som rådde i fängelset Kality där Martin och Johan spenderade större delen av de 14 månader de var i fångenskap.

Har ni inte läst boken ännu, så rekommenderar jag er att läsa den, inte minst för att förstå hur bra vi har det här hemma i Sverige.







Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sol och böcker

Lejon och andra katter

Böcker, böcker, böcker och så lite mer böcker?